"Det som kommer från hjärtat går till hjärtat."

onsdag 19 mars 2014

Busig idag

Vet inte om det är vädret som gör det...busvädret...men idag känner jag mig BUSIG!
Ni kanske undrar vad jag menar...jo...en närmare förklaring kommer här:
Busa i min värld har en bred defintion.
Det kan vara att bara göra tvärtom mot vad alla säger och tycker.
Det kan vara att hitta på små hyss.
Det kan vara att busa rent allmänt med personer omkring en.
Busa kan också vara något som har med kärlek och sex att göra.
Kan bara tillägga att idag vill jag busa på alla sätt!

Mitt munsår tillåter dock inte den sistnämnda busdefinitionen...men kom nu på att jag har fått en supersalva som ska vara ett underverk för hästhovar...borde ju fungera på mitt munsår och min nariga läpp också!

Nu ska jag nog utsätta mitt yngsta barn för lite bus...i brist på annat bus!

Här busar Stor-Anna och jag (Lill-Anna)...syns tydliga spår av 70-tal...haha!

Ha en busig kväll!
Kram Anna

tisdag 18 mars 2014

Mor och far vem är väl som ni?

Idag när jag kom hem från jobbet såg jag att mina kära föräldrar hade hittat hit!
Det var som att jag kände en frisk vind svepa tag i mig när mamma hade tagit ner alla 5 gardiner till de stora fönstren och höll på att sätta om alla fästen.
Jag satt mig förundrat och undrade varifrån min mamma får all sin energi!
Pappa satt bredvid och hade fått till uppgift att hjälpa till...alldeles frivilligt. Jag såg på dem och kände stor värme och kärlek som spred sig i mitt hjärta.
De ställer alltid upp.
I vått och torrt.

Naturligtvis så skulle det skruvas i stängerna och monteras ner och fästas om...vilket blev min ofrivilliga uppgift...men de känner sin dotter väl och hade självklart med sig god mat att muta med!
Det var morbror Sören som hade gjort god panerad ost- och skinkfylld snitzel med klyftpotatis...mmm...gick ner i magen och smakade alldeles förträffligt!
Dessutom hade de med sig dajm. Den gick också ner!
Jag som skulle äta nyttigt och mindre portioner denna vecka!
Men det kommer fler veckor...
Iallafall så la sig vinden när mina föräldrar åkte och det blev mer lugnet efter stormen...Det kan man också se i mamma och pappa. Mamma är stormen och efter det kommer lugnet...min pappa!
Kärlek.

Vill passa på att säga tack till min bästa kusin som av bara en händelse hade skickat ett brev med fint innehåll till mig idag! Det värmer.

Imorgon ska jag tillbringa eftermiddagen tillsammans med andra it-pedagoger i kommunen. Vi ska få ta del av olika program samt olika kompensatoriska hjälpmedel som kan vara ett gott stöd för våra elever.

Nu ska jag kompensera mig själv genom att krypa ner under täcket...njuta av tystnaden och mörkret. Tycker om stunden innan jag somnar...lugnet...som sänker sig...zzzzzz.
Haha...nu blev jag bestämt lite trött!

Kram Anna

måndag 17 mars 2014

Flyttfågeldags

Kära vänner...livsnjutare...och nyfikna liv ute i lilla och stora världen utanför min lilla by!
Ni som följt mina vardagliga små funderingar sen förr vet redan att vid den här tiden på året så sätter min kropp och hjärna igång någon sorts process.

Jag vill iväg.
Jag vill vara en fågel och landa där jag känner mig nyfiken och lockad.
Jag vill hitta det ultimata stället för mig att bo på.
Jag vet jag nämnt det i några år nu...men vid vattnet...ett vilt salt hav eller en stilla sjö...är en favorit...en dröm jag har haft så länge nu.


Jag skulle vilja bo i ett lagom stort hus, som är lättsamt att sköta om, jag vill inte tillbringa min fritid med att sköta om tomt utan ha en lättskött tomt...med en liten gräsmatta eller naturtomt så det inte krävs så mycket arbete, och minimalt med snöskottning...haha...
Det ska vara stora fönster med en vidunderlig utsikt över vatten där man kan sitta inne vid blåst och höstrusk och titta ut och njuta med tända ljus under höstkvällarna...
Vid härliga varma sommarkvällar få sitta ute och njuta av ljumma sommarvindar...andas njutningsfullt...uppleva friheten som uppstår av milsvidd utsikt över vatten och lyssna på ljudet av vågornas brus eller bara en stilla kväll då tiden står stilla.
Det är en av mina drömmar.

Jag vill bo så att jag kan känna friheten att kunna välja på att ha en skön hemmastund eller att spontant vilja umgås...att kunna ta cykeln...att ha närheten och möjligheten om andan faller på...att gå ut och äta något gott med god dricka därtill. 
Jag vill också bo stadsnära, behöver inte vara en stor stad, en småstad...så när stillheten mättats få möjligheten att känna doften och fånga in en uns av stadspuls. Det kanske till och med går att kombinera!

Det finns så otroligt många vackra ställen i vårt avlånga land...och jag har sett och upplevt många olika ställen och trots att jag rest runt en del har jag inte upptäckt en bråkdel av dem!
Det finns så mycket kvar att utforska!
Vid varje tillfälle jag kommit till några av dessa pärlor har jag alltid varit beredd att flytta. Jag tycker det är så mysigt att titta i skyltfönstren på hus till salu när jag kommer till nya ställen. Fantiserar och tänker mig in i hur det skulle vara att bo just där...fantiserar hur de som bor där i husen jag ser har det i sina liv... Mitt i vardagen.

Att förverkliga en dröm...innebära att utforska först.
Jag får helt enkelt börja utforska vårt avlånga land lite närmare från och med nu!
Flyttfågeln har startat sin resa...
Sommaren är bokad...stor bensinräkning men...Sverige here I come !

Dröm vidare med mig och ha en fortsatt bra kväll!
Kram Anna










torsdag 13 mars 2014

Munsårs-tycka-synd-om-inlägg

Ett simpelt munsår kräver ett simpelt inlägg...ett kort och koncist!
Häromdagen kände jag att det började att klia nedanför läppen och anade oråd! Kunde det vara så att något skulle invadera min läpp...?
Känslan var rätt...nu är halva min läpp försedd med ett munsår som bultar och pulserar...kunde ju varit något annat trevligt som invaderat den istället !!!
Jag känner också att körtlarna under hakan är svullna och ömma samt att det sticker lite i vänstra kinden...någon doktor som läser detta inlägg så tar jag tacksamt emot tips hur man trollar bort detta!
Men för att tänka positivt så blir många nyfikna och tittar på mig och det är alltid trevligt...ler fint tillbaka tills jag kommer på att det nog är min läpp som drar blickarna till sig.
Nu ska jag lägga mig i soffan och tycka lite synd om mig själv...hoppas att jag fått er att också göra det för det känns lite bättre då...
I morgon är det fredag.
En underbar veckodag...en hoppfull...hela helgen ligger framför och väntar på att vad som helst kan hända!
Kram Anna

tisdag 11 mars 2014

Det kom ett paket...

...pling...ett sms-meddelande att jag hade ett paket att hämta!!!
Min puls gick genast igång i turbofart av självaste tanken på ordet "paket".
Det ordet får , liksom Pavlovs hundar reagerade , hjärnan att arbeta och har en psykologisk effekt på mig!
Med hjärnan på högvarv så började jag fundera på VAD det var för paket...hade jag skickat efter något åt A som jag glömt bort?
Eller kanske var det någon som bara tänkte på mig och överraskat mig med ett paket...? Den tanken kändes lite osannolik så den släppte jag snabbt.
Jag log för mig själv när jag körde hem från jobbet och närmade mig paketutlämningsstället...för jag kan ju inte säga posten längre...eftersom den är obefintlig här hos oss.
Jag angav kollinumret och där var det...ett stort paket...tittade på avsändaren...kände inte igen den...pulsen ökade.
Snabbt ut till bilen och körde hem med musiken på hög volym för att stå ut...och gaspedalen var ganska långt nertryckt mot golvet.
In genom ytterdörren...fram med en kniv...och där var ett till paket inuti...så fint...läste..."NEWPORT".
Då kom jag på det.
Jag hade beställt fina påslakan och örngott för ett tag sen till ett förmånligt pris via en heminredningstidning...och där var de.
Såååå fiiina!
Jag vill nästan inte röra dem ur paketet.
De får nog ligga kvar i lådan för den var fin i sig själv!
Men det är klart...vore ju mysigt att krypa ner i nytvättade fina påslakan...tillsammans...med någon speciell persson:-)...vilket känns lite långtifrån just nu...så det blir förmodligen med mig själv.

Dagens kommentar från mitt underbara jobb:
Hej fröken Anna! Vad lång du har blivit!!!

Citerat från en elev som mycket spontant uttryckte det när jag mötte henne utanför hennes klassrum.
Jag tänkte...kanske jag är längre än 164,5 cm nu??? Sträckte på mig och kände mig nästan som 170 cm.
Vem vet...plötsligt händer det!
Ha en skön kväll för det ska jag!
Kram Anna




måndag 10 mars 2014

Att vara på väg

Vaknade upprymd i morse fylld av höga förväntningar...Skulle jag ut på någon resa? Kanske träffa någon spännande persson :-)? Få möta Dalai Lama himself?
Eller åka till mitt underbara jobb...för att träffa mina underbara jobbarkompisar...som jag blir så glad av att se fast det bara gått en vecka sen sist...alla underbara barn...och framförallt just idag...få komma in i vår nyrenoverade skola...få öppna dörren till mitt alldeles egna arbetsrum...SAKNAT!
Det var tomt med bara ett höj-och sänkbart datorbord...hämtade en stol och min bärbara dator...öppnade upp...kollade mailen...och NJÖT.

Det är det lilla här i livet som kan kännas så stort och ge känslan av lycka.
Att vara på väg...att öppna dörren och inte riktigt veta vad som väntar...en förväntansfull känsla.
Älskar att vara i den.

Dagen fortsatte i samma utforskande spår. Efter jobbet mötte jag upp A och vi åkte till den skola han tänker gå på till hösten.
Tittade på honom...funderade när allt har hänt...när blev han så stor...när fick han så mörk röst...när började han använda mössa för att vara lite cool...när började han titta mer på mobilen än på sin älskade mamma...och när började han duscha frivilligt...Älskade unge!
Kramas gör han dock fortfarande...vilket glädjer mig!
Efter ett informativt samtal med en trevlig humoristisk rektor lämnade vi skolan och hade fyllt i inskrivningspapper inför hösten.
Att vara på väg...är stort i alla åldrar. Jag kommer väl ihåg känslan när jag flyttade från Åtvidaberg när jag var 12 år...på väg mot något nytt...ett äventyr. Det var blandade känslor...saknaden av mina östgötska trygga goda vänner och på väg att känna nya från Hälsingland. Nu är A där. Nya äventyr, nya vänner...utvecklande.

Nu sitter jag här. Almanackan ligger framför mig. Känns som om tiden framöver har mycket att ge både
psykiskt och fysiskt...båda aspekterna lockar...drar...vill resa i Sverige eller utomlands...stanna där det känns bra...utforska...utveckla...sommaren har mycket att ge.
Jag har gläntat på en dörr...en ny...inte öppnat den helt...det känns som om det jag känner och ser innan jag öppnat den helt är en mycket bra känsla.
Att vara på väg.
Love it!
Kram Anna
Från StarWars till...ja det är frågan...:-)


söndag 9 mars 2014

Jag, Anna!

Mitt första blogginlägg på min nya blogg...borde vara ett fyndigt och ett speciellt inlägg...men har inte riktigt målet framför mig med denna blogg. Jag vill nog ha en enkel dagboksblogg. Det passar mig utmärkt att inte känna krav på att texterna här ska vara lockande och utmanande hela tiden. Jag vill ha en kravlös blogg där jag kan uttrycka vad jag känner. Precis som mina gamla bloggar. Jag ägnade någon timme åt att läsa dem. Det var roligt att följa vårt liv...mitt, barnens och M:s och mitt, eftersom det inte är så längre. Vi har separerat...något vi båda var överens om.
Jag tänker inte ägna den här nya bloggen åt att skriva och fördjupa mig om det utan bara konstatera att jag är en egen person nu...vilket jag i och för sig var förut också...vore ju konstigt annars.
Jag är Anna.
En tjej med egna mål, egna tankar, egna glädjeämnen och sorger...egna framtida drömmar...och det är det som denna blogg kommer att handla om.
Befinner mig som vanligt vid den här tiden på året i ett vårrus!
Ljuset som ger energi, solens varma strålar som får en att vilja ta av sig vinterpälsen och helst gå barfota...längtan till allt man kan göra ute...under våren och sommaren...tänker inte berätta allt jag tänker på då...håller det inom mig i min egen varma fantasivärld...
Idag är sportlovets sista dag. I morgon börjar jag jobba och får äntligen flytta in i mitt nyrenoverade egna rum!!! Det ska bli skönt att leta fram flyttlådorna och packa upp arbetsmaterial jag saknat och få träffa alla fantastiska elever igen!
Lovet har varit skönt. Det har funnits tid för att umgås med barnen, rensat i röran samt lite vuxen egentid...med allt vad det kan innebära...många trevliga händelser.
Känner mig stark, livsglad och njuter av dagen så som den ser ut idag.
På eftermiddagen ska jag åka och hämta A som för första gången sedan vi separerade har åkt tåg alldeles själv fram och tillbaka...och jag behövde inte uppsöka vård för ett trasigt modershjärta...han klarade det alldeles utmärkt! Jag har dessutom fått reda på att S kommer hem till oss i helgen!
Livet känns levande och lekfullt...och lockande.
Jag mår väldigt bra.

Kram Anna