"Det som kommer från hjärtat går till hjärtat."

torsdag 21 maj 2015

Ohana och kärt bloggåterbesök

Eftersom mitt liv levs i en kappsäck numera och mest på resande fot så måste jag vara effektiv under de dagar jag tillbringar hemma.
 Jag bor ju i ett hus som kräver sitt...det är inte mina närmaste bara som jag behöver pyssla om och vårda utan även huset. Det är ju en investering som måstes ta hand om så det inte förfaller. Så idag hade jag planerat att klippa gräset. Solen har lyst hela dagen och det har varit så varmt och skönt men när jag närmade mig hemåt så började det ösregna!!!
Jobbet ja...idag var det "Måbra-dag" på vår skola med olika stationer yoga, fotbad, fotboll, såpbubblor, lekar, korvgrillning och andra skojigheter! Härligt med stämningen bland barnen och även personalen. Jag och en av mina kollegor har suttit och fört in alla resultat från NP från åk 3 och 6 som ska in till kommunen och skolverket.
Hur som helst så blev det ingen gräsklippning när jag kom hem.

Jag gick därför in och tröståt en massa goda kex som jag köpt och tittade på "Lyxfällan" och sen har jag surfat runt lite och kände lite saknad efter mina gamla inredningsbloggar som jag följde slaviskt under ett antal år.
Så nu har jag varit in och haft kärt återbesök hos några av dem. Jag kommer inte ihåg alla adresser men de stora finns ju när man googlar på inredningsbloggar. Det är så fascinerande hur nära man tycker sig komma vissa av bloggarna in i deras liv och familjer. Det känns ibland som man känner dem.
Jag förundras över hur lyckliga alla verkar. Är det deras verklighet och vardag? Och har mycket pengar som kan renovera och köpa nya möbler och inredningsprylar och kläder och de reser hur mycket som helst...haha...inte ett dugg avundsjuk.Jag blir bara nyfiken på vad de jobbar med och hur de tjänar så mycket pengar och verkar ha så mycket tid tillsammans.
Jag vill veta...jag lovar att lära mig allt jag kan!!!
Egentligen är jag inte så fixerad vid pengar. Jag vill ha pengar så jag klarar mig och kan känna att jag har en buffert och kan hitta på saker när jag vill göra det att kunna unna mig och mina kära. Att kunna ha pengar över så jag kan spara till något jag väldigt gärna vill ha.
Jag tänker mest på frihet när jag tänker på pengar. Även om jag förstår att lyckan inte sitter i pengar så ger pengar en viss frihet.

Något jag mer reflekterar över i bloggarna är sammanhållning och familj. Jag ser bilder på bloggarna där de gör massa saker tillsammans i familjerna. Det kan vara allt från att resa till att gå ut med hunden i en park. Men de är tillsammans.
Familj.
Det är något som jag värderar högst.
Jag behöver verkligen de jag älskar omkring mig.
Jag mår som bäst när jag får rå om och visa min kärlek. Få en kram i förbifarten eller en puss, få smeka någon på armen eller lägga armen över axeln. Sitta tätt intill alla i en trång soffa. Ha någon att busa med, att diskutera med, att skratta, gråta och bara vara med. De behöver inte vara tätt intill men bara finnas i närheten.
Som mitt liv ser ut just idag så är alla utom en utspridda...Jag känner mig som en förvirrad vallhund...haha! Jag blir rastlös, lite stressad och uttråkad. Jag får inget vettigt gjort. Jag bara stoppar i mig massa onyttiga saker. Nu blev det ett glas med oboy (mandelmjölk såklart!).

Jag funderar ibland på om det alltid kommer att vara så i fortsättningen i mitt liv. Kommer jag alltid att ha alla utspridda. Det kommer inte att funka då får jag nog flytta in på något hem...haha...Allvarligt så kan jag inte leva så.
Det fungerar inte. Jag vill vara familj. Jag vill vara tillsammans. Jag vill vara "vi".

Jag förstår att min dotter inte kommer att flytta hem till mig igen. tyvärr. Den tiden är passe. Hon har tagit klivet ut i sin egen stora värld. Det betyder inte att hon har lämnat sin mamma för evigt men hon kommer inte att bo under samma tak som mig igen. Hon kommer dock att hälsa på mig då och då och få mysa tätt intill och kramas. Men tänk...snart är hon så stor att hon har sin egen lägenhet och jag kan åka och hälsa på henne när jag saknar henne alldeles för mycket. Det är bra! Jag saknar så.

Min son kommer att bo hemma i några år till iallafall. Även om han tillbringar mest tid på sitt rum och med sina kompisar på fritidsgården så finns han här och ger mig en kärleksfull kram eller smekning i håret eller på armen då och då.

Sen är det H...min älskade som kom in i mitt liv väldigt oväntat och betyder så otroligt mycket för mig idag. Ljuvlig, omtänksam och varm. Jag hoppas ju på att vi snart...alldeles snart...kan bo ihop.  Jag vet inte om han någonsin kommer att ta steget. Att flytta. Med mig. Jag vet inte vad han egentligen tänker och vill. Konkret. Men jag vet vad jag vill...och hoppas att vi vill samma sak. Det är sällan vi pratar om det...vi skulle behöva göra det.
H:s tre barn med respektive,  lill-H som alla kommit att betyda så mycket för mig. H:s goa föräldrar och syskon med familjer. De är utspridda också.
Haha...det är som att lägga ett pussel. Hur ska vi få ihop det på ett bra sätt?
Tips mottages tacksamt!
Vi får kanske ha en tillfällig lösning som räcker i ca två år och sedan en liten mer långsiktig som känns spännande och upplyftande. Den långsiktiga känns oerhört spännande. Det känns som att vi tillsammans kan få en fantastisk framtid och hela världen känns öppen. Om vi väljer att bo i en liten by, en småstad, kustnära, hus, lägenhet... någonstans i Sverige kanske utomlands...det är tankar som får växa fram. Jag är öppen och tycker det känns spännande med framtiden. Men den tillfälliga lösningen kan också bli bra för att landa och se framåt i. Planera och drömma. jag behöver en kortsiktig tillfällig planering tankar och lösning också.
Jag har ju såklart redan lagt fram ett förslag som jag tycker är bra..eller åtminstone en lösning som fungerar ett tag men jag tror inte det förslaget nått fram riktigt. Jag har inte fått någon bejublad respons på det iallafall. Jag har inte fått något motförslag heller så...även om jag tror att tankarna går men jag inte får höra dem...skulle så gärna vilja höra lite om de tankarna. Om det nu finns några. Hoppas ju på det!;-)

Jag älskar dem alla - de mina.
Alla mina utspridda älsklingar!

Nu tillbaka till bloggarna.
Jag kanske ska göra om utseendet på min blogg och sätta igång igen med att ta bilder och skriva mer. Förhoppningsvis kan man då följa utvecklingen i mitt liv från  att vara en vilsen vallhund som ska samla ihop alla "utspridda" till att följa resan till ett liv tillsammans, vi, och drömmar, visioner och mål som finns och uppfylls efter vägen. Vägen till att bli "familj". Familj behöver verkligen inte vara kärnfamilj.
Familj är kärlek.
Jag älskar citatet från filmen " Lilo och Stitch".
Där är definitionen av familj såhär:



Nu ska jag försöka väcka mina gamla bloggtekniska minnen och göra om denna layout!
Jag önskar er alla en skön kväll!
Snart helg och fredag!
Kram Anna




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar