Fantastiska Kroatien

November är här och välkomnade oss med ett ovanligt tidigt snötäcke. Jag har redan skottat snö två gånger så jag antar att det är någon mening med det med...att jag ska få vältränade armar såklart!
Mörkret och kylan har också anlänt vilket jag inte är lika förtjust i men tror jag får lättare att gilla läget när min älskling överraskade mig och tog mig bort för att få smaka på värmen, ljuset  och mysig samvaro för några dagar.
Han är helt enkel underbar.

På fredagen åkte jag ner till honom. Den känslan att veta att det ligger en hel vecka framför en med ledighet...första dagen efter en tids slit på jobbet är obeskrivbar. Att dessutom få se honom och bli varm i hela kroppen. Att veta att vi ska få vara tillsammans en vecka..att få krypa tätt intill. Att stilla längtan och njuta av nuet. Obeskrivbart.
En skön lördag och sedan blev det äntligen söndagsmorgon och vi begav oss till flygplatsen tidigt på morgonen. Jag var oroad då mina två sötnosar till barn var i Italien, Venedig, med sin pappa och jag läste att det varit en stor jordbävning där! Mitt hjärta slog dubbla slag och jag försökte få tag på dem men naturligtvis inget svar. Efter ett tag fick jag ett lugnande sms att allt var bra och att de inte känt någonting! Skönt!!!

Resan till Zadar gick bra. Den tog bara 2 timmar och sedan slog värmen mot oss när vi steg av flygplanet. Den sköna känslan när man lämnat ett kyligt Sverige och kommer fram till värmen. Efter en halvtimmes promenad kom vi fram till vår lägenhet som låg ganska centralt och den var perfekt för oss semesterfirare. Vi packade snabbt upp och sedan gick vi ut på upptäcksfärd. Sedan var vi på upptäcksfärd i tre dagar både vad gäller promenader, mat, dryck och även via havet. Zadar är ett vackert ställe med äldre arkitektur och vänlig atmosfär. Båtturen med den gamle fiskaren genom ett klarblått hav. Mörka bergskonturer, böljande grönska och en blå himmel som bakgrund...en vy som nuddade hjärtat och just då inser jag att livet bara är här och nu. Precis som det alltid borde vara. Njuta av det vackra för ögat och det lugna för själen. Stanna upp och bara vara i nuet.
Att sitta på däck bredvid den jag älskar och känna ljumma vindar genom håret alldeles tysta. Veta att det är vår stund som kommer att bli ett fint minne.

Underbara dagar i Zadar tog slut och när vi landade i Sverige möttes vi av kyla. Men med laddade batterier åkte vi hemöver.

Jag vet att jag har tankar och drömmar om att få uppleva det här längre perioder i mitt liv.
Att ha möjlighet att jobba och bo utomlands vissa månader om året.
Det är något jag vill prova på!

Nu ska jag lägga mig och drömma mig bort och smida planer för framtiden.Det gäller att inte glömma bort det som är så lätt att glömma bort mitt i jobbvardagen. Att även om det finns vissa praktiska saker som måste lösas så går allt att göra som man drömmer om.
Att leva i glädje.
Att våga prova sina vingar och sina drömmar.
Man är inte ett träd, man sitter inte fast.

Just nu saknar jag.
Vill vara tillsammans.
Vill leva fullt ut nu.
Kärlek.

Livet här och nu.

Ha en skön kväll!
Kramar Anna

Ett viktigt beslut

A och jag kom hem från en underbar helg men tyvärr blev älskade sonen A rejält förkyld och det dröjde bara någon dag så var jag också sjuk.
Nu har jag varit hemma från jobbet i tre dagar men känner att det går absolut åt rätt håll.
Skönt!
För jag har så mycket jag ska göra.

Mitt huvud är som ett enda virrvarr.
Tankarna snurrar och jag vill så himla mycket men allt jag vill fastnar liksom där i tanken då det är så mycket som är praktiskt som måste lösas innan jag kan göra allt jag vill.
Vissa saker kräver också lite djupare funderingar även om man bara skulle vilja gå på magkänslan ibland och följa sitt hjärta direkt. Det är svårt att ta sig den tiden att fundera också när man jobbar och därför har jag haft lite tid över för det nu när jag varit sjuk.

Jag har kommit fram till ett beslut.
Det är så skönt.
Beslut kan vara svåra och jobbiga men  när man väl har bestämt sig så känns allt så mycket lättare och klarare. Beslut kan också ändras om en situation förändras men just nu känns det helt klart och tydligt.

Jag bor i ett underbart hus.
Det är, som jag skrivit om tidigare, ett hus med en viss känsla, ett "snällt hus" med en "snäll själ".
Mina underbara älskade morförälrar, morfar och mormor byggde huset.
En underbar utsikt.
Det ger lugn och ro för själen att bo här.
Det ligger så till att det finns massor av potential för de som är intresserade att ha djur eller odla något då det tillhör en massa mark till huset. Jakträtt.
Som ni förstår så lutar det jag tänker skriva åt att jag har tagit ett beslut om huset.
Så är det.

Jag har tagit beslut om att sälja det.

Även om jag trivs här och älskar huset så är det dags för mig att gå vidare.
Jag tänker att jag vill ge detta hus chansen att förvaltas av några som kan älska det så som jag gjort.
Livet går vidare, det står aldrig stilla, och mina förutsättningar att bo i huset har förändrats.
Och när beslutet väl är taget så känns det faktiskt spännande och hoppfullt och jag känner glädje att kunna gå vidare framåt i livet! Utvecklas.
Ge någon annan chansen att njuta av detta kvalitetsfylla boende.
Jag har funderat mycket över barnen om de skulle vilja ha det kvar men så kom jag att tänka på några kloka ord som en man sa till mig en gång när vi pratade om släktgårdar:
" Det är ett tungt ok att bära när man tar över en släktgård."
Jag förstår precis vad han menar nu.
Man känner ett ansvar att förvalta gården vidare och har svårt att ta beslut.
Därför har jag bestämt att mina barn inte ska behöva känna så. De ska vara fria att bo och leva var de vill och följa sitt hjärta.
De har också fått förmånen att bo här och fått några vackra fina år men de är på väg i livet och jag tror att det är utvecklande och bra att flytta.
Jag hoppas de också kan förstå hur jag resonerar för deras skull.


Min tanke är att jag i lugn och ro ska bo här under höst, vinter och fram mot våren och mitt mål är att kunna flytta härifrån i början av nästa sommar. Att någon annan tar över då.
Jag har så många saker och prylar som ska rensas ur och det känns också skönt att få så lite saker som möjligt att hänga kvar i.
Jag vill vara fri att starta om på nytt med förutsättningar som passar mig i mitt nya liv.

Så nu är fredagsbomben släppt!



Ha en underbar fredag!
Kram Anna

Från dåtid till nutid!

Kom ni ihåg inlägget jag skrev som hette Husdrömmar?

Den som handlade om ett 70-talshus som fått sovit sin törnrosasömn sedan det byggdes och nu skulle få lite kärlek och omvårdnad?

Nu är det dags!

Jag kommer att dela med mig om dess uppvaknande här på bloggen rum för rum och resan dit.

Eftersom det är ett hus med källare och huset behöver renoveras både inomhus och utomhus så får det ta den tid det tar. 

Vi har en målbild!

Såhär såg huset ut från början:

Välkommen!

Sovrummet med röda medaljöngtapeter.

Vardagsrummet med fönstervägg och vägg intill köket.

Ett av de små rummen.

Köket.

Köket i 70-talsstil.

I somras påbörjades projektet och det har hänt lite sedan dess men återkommer med det i nästa inlägg.

Ha en skön lördagskväll!

Kram Anna

Himlen är blå bakom molnen

Jag har en vän som är fantastisk.
Hon är klok, intelligent, klarsynt, varm och kärleksfull.
Framförallt kommer hon med så bra råd och små ordspråk.
Jag är väldigt tacksam att hon finns.
Idag påminde hon mig när jag var lite nere att:
Kom ihåg Anna...du är underbar och att himlen är alltid blå bakom molnen.
Så sant!

Så just nu, för känslan är just nu, så ska jag unna mig att se något som gör mig glad och ger lite "feelgood".
Det är ju bara ett substitut för att jag känner saknad och längtar efter älskade H och längtar efter vårt vardagsliv och livet med de nära och kära där, saknaden och det långa avståndet till min älskade dotter S och hennes D.
Jag vill ha alla nära mig.
Det gör så mycket att få höra deras röster och få ge och känna kärlek.
I brist på det som jag egentligen skulle behöva, vara nära alla mina älskade, kramas och skratta med dem så får jag ta till något substitut som idag blir en film!

Så nu skickar jag kärlek till alla er som behöver det idag!
Varma kramar,
Anna

Att hitta kraft

Lördagkväll i Hälsingland...mitt i ljusa vackra juni...tittar ut över ett fantastiskt landskap. De gröna skiftningarna lyser upp hela landskapet. Den ljusa sommarkvällen väcker livet och hopp.
Det är bara ett endaste fel.
Ett endaste.

Jag sitter här utan min älskade H.
Undrar varför jag utsätter mig själv för detta när jag vet vad jag vill...men så kommer verkligheten ifatt mig och jag inser att jag är en j-a bra mamma som gör det för mitt barns skull!

Idag när jag skulle klippa gräset med trimmern så startade den inte. Jag drog och drog i det är j-a snöret och inget hände förutom att jag blev helt slut i armen!!! Så himla frustrerande...och jag är uppvuxen med att det inte är bra att svära så när jag svär kommer det verkligen från hjärtat. Samtidigt känner jag att jag vill klara mig själv! Jag vill inte vara beroende av någon annan och blir så frustrerad när jag inser att jag är det!!!

Jag fick åtminstone igång gräsklipparen och hann klippa bakom huset innan det började regna. Då satte jag mig inne i ladan och bara tittade på alla saker och prylar som är där. Jag höll nästan på att börja gråta. Det är mig övermäktigt. Jag fixar inte att ta hand om allt detta helt själv.
Det är bara så.
Jag kände att..." nu stänger jag...låser och bara drar härifrån!!!".
Jag sticker och skaffar en lägenhet...en modern lättskött med utegård. Gärna lättillgänglig så jag kan, om jag vill , gå ut och ta ett glas vin eller vad som helst, när jag vill. Jag orkar inte ta hand om allt själv.
Så är det.

Jag bor väldigt vackert. Utsikten är himmelsk. Huset är trivsamt. Jag är tacksam. Men jag orkar inte med att hålla det i det skick det är värt.
Min högsta önskan är dessutom att få tillbringa timmarna med den jag älskar.
Det är det som är livet.
Att älska
Att leva.
Att glädjas.
Det är ju den livsinsikt jag skaffat mig som är något som är av huvudvikt.
Men det är så lätt att glida in i vardagslivet och alla förpliktelser.
Jag hade ju lovat mig själv att det viktigaste är att känna livet och dess glädje.

Jag behöver bara höra hans röst. Jag behöver bara hopp och kärlek. För att orka.


Hoppas ni har en underbar lördagkväll med de/den ni älskar!
Kram på er!
Anna

Att gå med huvudet högt

Vilken underbar dag!
Den har varit fylld av sommarkänslor och lite tårar som sipprat ner på kinderna.
Det är en speciell stämning att sitta i kyrkan och se alla fina sommarbarn och ungdomar som är så uppklädda, sjunger skört, nervöst och det dallrar liksom av förväntningar i kyrkan. All framtidstro och kraft som de bär med sig.
Så reflekterar jag samtidigt över mitt eget liv.
Tänk när jag stod där framme i kyrkan och slutade åk 9.
Med huvudet fullt av drömmar, hopp och helt fullkomligt bekymmerslös.
En fantastisk tid men också en tid full utan livserfarenhet och helt ovetandes vad som väntade med glädje, sorg och vilka stigar jag valde att gå.

Albin som slutade åk 8 nu, var glad och lycklig för sitt sommarlov. Vi var och åt väldigt god mat i Järvsö på restaurang Järven. Allt enligt hans önskemål.

Ikväll pratade jag med min älskade dotter som också fick sommarlov efter ett år på sin nya linje. Hon var också så lycklig. Det värmde i mitt hjärta. Hon och hennes D har ev fått en egen lägenhet. Det är helt underbart så nu håller jag tummarna till den 14 juni då de får reda på hur det blir. Det ska bli så skönt att få komma och hälsa på dem. Dessutom ska de få min säng. Jag tar den som står i S gamla rum. Jag får helt enkelt gå runt här hemma och kolla om det finns något mer de vill ha och behöver.

En dag full av lyckliga saker helt enkelt.

Det var bara en sak som gjorde det hela lite tråkigt men det ser jag bort ifrån. Jag tänker gå med huvudet högt och stolt.

Underbara dag.
Tacksam.

Imorgon är det fredag och jobbardag. Sen är det bara måndag och tisdag som jag jobbar för sedan gott folk...har jag semester!!!
Helt ljuvligt!

Ha en underbar dag och kom ihåg...jämför dig icke med andra utan du är unik och  utvald!
Så det så!

Kramar från en sommarkänslo-Anna!

På tal om förlovning

Tänk vad andras lycka och glädje kan sprida sig!
Idag när jag kom tillbaka till jobbet efter den sköna lediga helgen så möttes jag av min underbara vän och kollega Maria.
Det glittrade om henne och hon sken som en sol.
Jag blev alldeles varm för hennes skull för hennes känslor sken igenom.
I fredags förlovade hon sig med sin Hasse.

Det är en solskenshistoria faktiskt. Jag tänker inte dela med mig av den historian här på bloggen för den känns för utelämnande men Maria och jag hade många samtal, både djupa, peppande och framförallt stärkte vi varandra när livet var lite tufft en period för ett antal år sedan. Men så vände det och hon träffade som hon säger "mannen i hennes liv".
De sista åren har våra samtal mest handlat om glädjande och lyckliga samtal!
Maria är en oerhört fin vän med många kloka tankar och jag har fått många goda råd av henne genom alla år.
Så tacksam att hon finns i mitt liv.

Därför blev jag extra lycklig då jag i fredags, när jag körde bilen mot Sjötorp till mannen i MITT liv, då jag fick ett sms av Maria med en bild på en förlovningsring och en text som var full av lycka och champagnefirande! De hade alltså förlovat sig.
Lycka.

Ringen var noga utvald av Maria och Hasse. Den har 12 diamanter, en för varje månad. Väldigt vacker.

Så därför känner jag mig extra lycklig idag!
Precis som att det är jag som har förlovat mig...haha...men det har jag inte! Min rektor, som också träffade på Maria på morgonen, gratulerade henne sen tog hon tag i min hand och tittade på mitt vänstra ringfinger och såg...att den var tom! Det var lite roligt men hon log och såg lite finurlig ut..."man vet aldrig" sa hon.
Då kändes det faktiskt lite tomt för mig.
Kände mig lite besviken eftersom jag ar så lycklig och det kändes som det var jag som stod där stolt och lycklig.

MEN...jag har tänkt på det där.
Med förlovning.
Och kärlek.
Det är något stort och fint för mig.
Det är ingenting man tvingar på någon annan.
Jag erkänner att jag har pratar liiiite om det med H men hoppas ju och tror att båda vill ta nästa steg.

Förlovning är ett steg till för mig. Ett sätt att visa varandra och omvärlden att man hör ihop. Att man vill leva tillsammans resten av sitt liv.
Och faktiskt...när jag idag har tänkt lite på det så har jag kommit fram till vissa saker som gäller för MIG inom det här området med kärlek och förlovning och att ta nästa steg.
Det är vad jag kommit fram till och min sanning och som jag vill ha det. Jag har ingenting emot om andra tycker annorlunda.

Jag har nog kommit fram till att för att jag ska kunna bygga vidare på ett förhållande så vill jag att mannen jag har ett förhållande med till slut ska ta initiativet och visa med hela sin kropp och själ att jag är den utvalda och inte vill något hellre än att förlova sig med mig.
Visst kan han visa sin kärlek ändå men det är något visst med att bära en ring, ett tecken på att man hör ihop,  både för sig själva och för hela omvärlden.
Att man valt varandra.
Att dela sitt liv med.

Jag vet inte om jag vill gå vidare med någon som inte vill förlova sig. Att leva och vara tillsammans med någon som inte vill det tycker jag säger en del. För min del säger det något om förhållandet men också om mannen och även om känslor tycker jag.

Jag är gammaldags av mig. Jag gillar manligt och kvinnligt. Jag tycker om när män tar för sig. Jag tycker det är oerhört manligt , och sexigt, när mannen tar initiativet och visar vägen vad han vill med sin kvinna och när han med stolthet bär sin ring och visar upp för omvärlden att han har valt ut sin kvinna. Jag tycker överhuvudtaget om män som vågar stå för vad de känner för sin omgivning och de känns starka och pålitliga...vuxna. Lite alfahanne liksom...hehe.
När det kommer till att välja en ring tycker jag att man ska, precis som Maria och Hasse, välja ut tillsammans. Det är en del av processen...att få prova tillsammans och se fram mot det fina.
Sen vill jag inte veta NÄR det ska ske för det kan gärna få vara en överraskning. Men att välja ring är också viktigt för man ska trivas med den eftersom man ska bära den livet ut. Det är också manligt att våga gå in i en guldsmedsaffär och med stolthet välja ring tillsammans med sin kvinna. Det gör mig varm i hela kroppen!

Jag vet vad jag vill i det här har jag märkt...haha...väldigt klar över vad jag tycker.
Vi får väl se om min alfahanne är lika klar.
Jag har nu bestämt mig att jag aldrig kommer att tjata eller säga något mer om detta till honom.
Även om det nu blev så nära och så lyckligt idag att det smittade över på mig så smittar det inte på någon annan...haha.
Menar han allvar så visar han att jag är den utvalda och var han står och vill och tar tag i det...annars så känner han inte så och då får jag ta steget utifrån det.

"If you liked it then you should have put a ring on it" ( Beyonce)

Det som kommer från hjärtat går till hjärtat

Just nu längtar jag efter min H och få känna hans närhet.
Sov så gott!
Kram på er alla ute i stora världen utanför Näsberg!
Anna

Några ord innan natten

Ligger i min säng...det är tomt och jag saknar hans famn,  hans andetag och att få ligga tätt intill den varma trygga kroppen. Hud mot hud. Somna in till djupa lugna andetag. Känna hans närhet.
Vi.
Tror jag saknar mest vid natten.
När tystheten sänker sig och allt blir stilla.
När allt blir ärligt naket.
Tror jag.
Längtar mest hela tiden.
Ett år kvar.
Av längtan.
Av saknad.
Till det är dags.
Det stora.
Dags.
Att ta nya kliv ut i livet.
Ett år...det går fort...va?
Ett år till av glädje, lycka och framtid.
För det är så det har varit och är för oss.
Vi har roligt ihop.
Vi skrattar.
Vi bara är.
Vi upptäcker tillsammans.
Utforskar.
Är spontana.
Men så dessa avsked.
Ogillar.
Att ta vara på dagarna, helgerna och ha små mål att se fram mot i all längtan och i  detta otroliga fysiska avstånd gör att vi håller ut och ser målbilden framför oss.
Och nu är det slutspurten mot "tillsammansmålet"!
Det kommer att bli ett år fyllt av framåtanda, hoppfullhet och vi kommer att tycka vintern är jobbig men snart är den där igen...en ny vår och en ny sommar och på vägen dit en massa nya spontana upplevelser.
Har så mycket att se fram mot och det som vi under vår livsresa ska få ta del av här och  ute i stora vida världen.
Sikta mot stjärnorna!

Nu ska mina nattetankar, som kan bli en aning djupa mot natten, få vila sig till ro.
Godnatt och sov så gott.

Kramar Anna

En trevlig bekantskap

I fredags hände det återigen...att jag reste mot nya mål och till en ny stad.
Det var inte den närmsta resan men det bekommer inte mig.
Jag var förväntansfull och visste att det väntade roligheter!

Jag och H skulle fira hans barndomsvän som fyllde 50 år.
Vi möttes upp på fredagskväll då vi kom från ett varsitt håll med tåget. Den där känslan att sitta på tåget och ha "påvägkänslan" i sig. Den är nästan obeskrivbar...faktiskt.
Jag har åkt tåg en hel del den sista tiden och jag tycker det är spännande och ganska skönt sätt att färdas på. Jag har träffat på nya tillfälliga bekantskaper som har delat sitt livsöde med mig. Det är intressant att prata och lyssna på vad andra människor har för erfarenheter här i livet.
Det får mig att reflektera lite över mitt eget liv och hur jag har valt och ibland bara hamnat i olika livssituationer.

Hur som helst så var det staden Lund som vi skulle till.
När jag kom med tåget så regnade det lite men vad gjorde det med sinnet fullt av sol!
Dessutom kom han med stort H ut från sitt tåg och hela min kropp blev varm.
Ett kärt återseende.

Lund...kullerstensgator, låga stenhus med svarta plåttak, magnolior som blommade längs husväggarna och små charmiga butiker som lockade med olika innehåll.
Där mitt i stan låg vårt hotell.
Det kunde inte bli så mycket bättre!
Jag kände på en gång att den här staden kommer jag att gilla!

Vi strosade längs gatorna och jag njöt och kände den där frihetskänslan. Solen sken och att få gå bredvid den man älskar och känna "här-och-nu-lycka".
Det är de små stunderna av sann lycka.

Ofta när jag kommer till nya städer, orter och ställen så fantiserar jag ofta om hur det skulle vara att bo där på heltid. Vissa ställen trivs jag på men känner att det är trevligt att vara där och hälsa på men skulle inte kunna tänka mig att bo på medans andra ställen skulle jag kunna flytta till direkt!
Lund är faktiskt en av de städerna som fick mitt hjärta att klappa extra.
Jag skulle vilja bo sådär mitt i stan, som hotellet låg, och bara kunna strosa ut och allt är lättillgängligt i en lagom stor stad. Den får inte kännas stressig och för stor utan sådär lugn, fridfull vacker men ändå med utbud som en stad erbjuder.
Vem vet...kanske H och jag utforskar Sverige, världen och bosätter oss sådär lättillgängligt och lättsamt när vi "blir stora"?;-))

Det är iallafall skönt att ha framtidsvisioner och drömmar.
Jag vill så mycket.
Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om hela helgen men lämnar lite till er fantasi.
Den var iallafall ljuvlig och en fest med mycket god mat, härliga tal, nya trevliga människor och en massa dans och festligheter!
Vår helg blev en romantisk underbar helg.
Ännu ett minne att spara för oss.

Och ännu ett avsked att ta på söndagen.
Dessa avsked.
Om jag bara slapp det.
Men allt är på återseende.
Och snart är det slut med dessa avsked!

Till Lund säger jag:
Tack för en trevlig bekantskap.
Dig vill jag gärna återse!

Ha en bra måndagskväll!
Kram Anna

Vardagsrum i Slettvollstil

Moden och trender kommer och går. Vissa trender och stilar, ofta de som sticker ut lite, har en tendens att kännas ålderdomliga efter bara några år.
Det är samma sak med bilmodeller, att vissa känns inte så vackra efter 10 år även om de var väldigt coola och snygga när de kom.
De klassiska modellerna däremot blir aldrig gamla! De blir bara snyggare med åren.

Själv har jag liksom hittat min stil som jag känner harmoni i och trivs med. För mig är det viktigt att ens hem är trivsamt och harmoniskt och att man kan känna ett lugn när man kommer hem efter en arbetsdag. Hemmet ska också vara praktiskt och lättarbetat har jag kommit underfund med när jag blev lite äldre. Det är också trivsamt att blanda lite gammalt och nytt. En personlig stil.
Detta hus tänktes igenom åtskilliga gånger.
Jag måste säga att jag är nöjd med hur det blev och att i stort sett så lösningarna blev både trivsamma och praktiska.
Jag tycker väldigt mycket om detta hus och det känns skönt att komma hem när dagen varit lång.
Jag kopplar av och känner mig lugn och glad.

Så när jag tänker på ett framtida boende så känns det som om mycket av tidigare tankearbete och arbete med detta hus kommer till nytta!

Vad gäller stil och färgval så är det klassisk stil som jag trivs bäst i. De håller bäst i längden. Sen kan jag gärna experimentera lite på ställen som är lätt att göra om.
I ett badrum vill jag t ex ha klassisk stil som håller...det vore lite jobbigt om man tröttnar på kaklet efter ett tag.
Jag vill ha färger som harmoniserar och att man tänker helhet vad gäller inredning och det praktiska. Jag trivs t ex inte när det är olika stilar i alla rum och olika golv och olika färger. Det gör mig stressad och jag upplever miljön som stökig. Sedan vill jag kunna variera textilier med olika färger i en bas som är lugn.
En av de klassiska stilarna som tilltalar mig mycket är Slettvolls stil.
De lugna harmoniska färgerna, men ändå lite rufft och maskulint på vissa bilder väger upp och skapar balans.
Möbleringen av deras vardagsrum har jag alltid trivts i. Där de möblerar som ett U eller en fyrkant med soffor, fåtöljer och divaner som ringar in en sällskapsyta. Det känns väldigt hemtrevligt och socialt! Deras bilder lockar till mysig samvaro eller avslappning.
I mitt huvud har jag en inre bild av hur jag vill möblera och inreda ett vardagsrum och här kommer lite inspirationsbilder...från Slettvoll såklart! Jag vill betona att jag tycker deras möbler är ursnygga men priset matchar inte riktigt min plånbok men här går det att ta till sig stilen och hitta egna möbler som matchar både plånbok och stil!
Bildkavalkad med snygga vardagsrum:

Lite rufft men ändå inbonat. Inramat som alltid möblerat med sofforna mittemot varandra. Bordsbenen tas igen i lampans ben och detaljerna runtom.

Återigen möblerat i en fyrkant som jag kallar det :-) Med två soffor, två luftiga fåtöljer mittemot samt en fotpall.

En lite ruffare stil med mörkare färger.

Lockande och inbjudande.

Härliga kombinationer och en fin helhet.

Det är faktiskt bara att kopiera grunderna och hitta sin egen stil till det hela!

Att plocka upp färger, former och detaljer som återkommer och bildar en helhet.

Med det avrundar jag kvällens vardagsrumstema.

Ha det gott!

Kram Anna

Sjötorpsommar

Trots att det regnade idag så var det ändå en känsla av att det var vårregn som sipprade ner. Mina tankar vandrade och det är faktiskt inte långt till sommaren och allt vad den bär med sig!

Frihet.

Ljusa varma sommarkvällar.

Bad.

Sol.

Kjol.

Vackra vyer.

Jag har den stora förmånen att få tillbringa sommaren på vackra platser som etsar sig fast i hjärtat.

En av de platser som väcker värme och är en oas på sommaren är Sjötorp.

På vintern sover Sjötorp djupt i sin vinterdvala men så sakteliga när våren närmar sig vaknar även allt till liv i Sjötorp och det vackra ljusa blommar upp.

Att vakna tidigt en sommarmorgon till fågelkvitter och bara dra på sig sommarkjolen och en t-shirt och ta en morgonpromenad genom kvarteret ner till Vänern och dess glittrande vatten. Ljuset är speciellt där över sjön. Båtarna som guppar vid hamnen. 

Att sedan få ta en kopp te och kanske köpa en liten baguett med rökt lax och titta ut över de vackra vyerna med Göta kanal och Vänern som bakgrund känns som en bra start på dagen!

I sommar vill jag ta min cykel och utforska och upptäcka den fina sträckan längs Göta kanal och andas in den sköna sommaren i både kropp och själ!

Jag ser också fram mot de ljuva sommarkvällarna med god mat och dryck på Kajutan eller på Kanalkrogen som bidrar till den sköna sommarkänslan. 

Jag ser fram mot att visa upp min nyupptäckta lilla pärla Sjötorp för mina nära och kära som ännu inte varit där...även om det är en helt annan pärla som drar mest för min del! 

Slutligen till er mina bloggvänner: om ni vill göra en sommarutflykt så är dagens tips att ni letar upp den vackra pittoreska lilla byn Sjötorp. Jag lovar att ni inte blir besvikna!

Jag hade tyvärr inga sommarbilder tillgängliga men om ni tittar in på Sjötorps hemsida så hittar ni både fler bilder, tips och annat matnyttigt som kan vara bra att veta.

Vackra Sjötorp i vinterskrud. 

Ha en skön kväll!

Kram Anna

Husdrömmar

Jag har gått igång...igen!!!
Ett hus från 70-talet har fått min hjärna att se små målbilder av lugn och harmoni.
Det är ett praktiskt hus med stor potential.
Det skriker på hjälp för den stackaren har levt igenom hela 70-talet i samma kostym...och är nu ganska sliten, solkig och i stort behov av både inre och yttre upprustning!
Eftersom den är i stort behov så kostar dagens kostym en del så blir det den billigaste möjligaste upprustning .
Jag har idag ingen bild på möjligheternas hus men om ni själva skapar en inre bild av ett hus byggt på 70-talet klätt i rött tegel samt röd träfasad på framsidan med vita fönsterluckor i vitt vid varje fönster. Insidan är svårare att beskriva men tapeterna från  70-talet är kvar i varje rum.
Om man börjar med det yttre så tänker jag mig ett svart bandplåtstak typ Plannja trend och till det en vit fasad med vitmålade brädor ev liggande under fönstren och stående i övrigt. En ny ytterdörr i vitt eller grått.
Jag tänker för att snabbt få till en enhetlig trivsam miljö inomhus för en liten mindre penning så är det målarpenslar och vit färg som ska inhandlas. Måla alla väggar i vitt och ev någon tapet i något rum som får sticka ut hakan lite. Alla golv kläs i vitoljad parkett så ytan upplevs som större och det blir en skön helhet.
Jag har hittat några bilder som visar lite hur det kan förtrollas!

Jag har såklart gjort en massa ritningar redan och har en klar målbild...haha!

Ett hus som kommit lite på efterkälken som behöver en vårdande hand och lite kärlek så kommer det att känna sig uppskattat igen. 

För att vara lite seriös så känns det spännande och roligt att kanske få delta i ett husprojekt igen men denna gång en liten bit i taget.

Har en liten känsla av att ni kommer att få läsa mycket om inredning och husrenoveringsprojekt framöver!

Ha en bra kväll!

Kram Anna

Distansförhållanden

Är det något jag kan svara på så är det hur det är att leva i ett distansförhållande...så "just call me" om ni har några funderingar1

Jag tror inte jag behöver skriva och göra en längre argumentation om varför jag INTE vill leva så.
Been there done that och here I am again!
MEEEEEN...eftersom jag vet vad jag vill så är det såklart inte för alltid.
Då hade jag inte fortsatt i relationen hur underbar den än är.

Lyssna noga!

VI LEVER EN ENDASTE GÅNG.
VI SKA VARA LYCKLIGA.
HÄR.
NU.
TILLSAMMANS.
Enkel livsfilosofi.
Den är min och jag står för den till 100 procent.

Om ni nu lever eller har träffat någon eller är på väg in i ett distansförhållande ska ni veta att det är några saker som är otroligt viktiga för att det ska hålla.

1. KOMMUNIKATION.
Här gäller övertydlighet. Man måste kunna uttrycka sig. Missförstånd sker så lätt när kommunikationen brister. På ett sätt är det en unik möjlighet att lära känna varandra och lära sig kommunicera med varandra och vara tydlig. Det är en fördel för er...ni kommer att bli kommunikationsexperter. Det finns inget ni inte kan prata med varandra om när ni väl blir sambor. Vilket underbart ord!!! Längtar tills jag kan säga det!

2. VISA SIN KÄRLEK.
Eftersom man inte ser varandra utan bara kan höra varandras röster så är det viktigt att man kan visa och berätta om hur man saknar, längtar och vill vara nära. Det finns inga superlativ i världen som är överflödiga här. Om tiden gått och man "glömmer bort sig i vardagens rutiner" så STANN A UPP. Fundera på din underbara kärlek och gör något oväntat, spontant och de allra misnta ord kan betyda så otroligt mycket. Om du känner dig trött, att du inte orkar, att du bara vill stänga av...gör det MEN efter du förklarat det oh bara säg något varmt ord innan du ger dig själv egentid. Det lilla betyder mycket. Överraska.

3. MÅL
Att leva i ett distansförhållande är ingen livsstil om du vill leva i en blomstrande relation. Sätt upp et t mål för hur länge ni tänker leva på distans. Är det ett år, två år, någon månad...bara sätt upp ett mål OCH jobba för det. Det är underbart att ha ett mål att se fram mot och för att bygga upp en framtidsbild inom er som ni båda kan se fram mot. Under tiden så behövs också små roliga mål att se fram mot så man kan dela upp sträckan och hitta på roliga saker under tiden så går det mycket snabbare! Prata om er framtid, planera och fantisera allt ni skulle vilja göra. Drömmar och gemensamma projekt att dela! Räkna sedan ner och känn att det börjar närma sig dagen D. Det är en fantastisk gåva att kunna se målbilden för att rida ut jobbiga dagar.

4. TILLIT
Det har mycket att göra med kommunikation. Är kommunikationen tydlig så känner man större tillit vilket är otroligt viktigt när man är på långt avstånd. Man måste kunna lita på att ens partner står kvar i stormen om man har en dålig dag och är på uruselt humör. Att känna att man kan ifrågasätta och att man kan ha sina konstigaste funderingar om kärleken är besvarad, och då ofta i samband med att kommunikationen brustit i sin tydlighet och misstolkats, utan att känna sig rädd att bli ifrågasatt och lämnad. En stor viktig fråga faktiskt...tillit.

Jag kallar mig inte expert på distansförhållande även om jag har stor erfarenhet av det och jag avskyr det. Det tar till slut död på kärleken. För mig är kärlek något som man är och växer in i tillsammans.Man delar vardag, helg, glädje, sorg, upplevelser...de små som man kanske inte tycker r så viktiga men de är otroligt viktiga. Om man inte ses och man inte möts i det vardagliga, om man inte kommunicerar...och uttrycker sina känslor och kärlek...då försvinner det som var kittet. Så håll ut..ring och dela med er av varandras vardag, skratta tillsammans, våga vara ledsna, arga men sluta aldrig dela med er. Skicka ett litet meddelande, kärleksfullt humoristiskt sexigt eller vad som helst, sms, facebook, mejl eller vad ni brukar använda. När som helst under dygnet. Jag älskar att få de där spontana oväntade meddelandena. Ungefär som ni lever tillsammans fysiskt då man delar en flirtig blick, en smekning på armen, en kram, på natten då man kryper tätt intill. Allt man gör i ett samboförhållande kan man göra i ett distansförhållande fast i en annan variant. Det är därför jag är säker på att det hållt i de underbara två åren jag delat med H.
Denna helg är en sån helg vi inte träffas. Det blir alltid lite extra jobbigt då tycker jag. Jag tänker att egentiden inte är självvald på det sättet som den är när man bor ihop. Då väljer man den själv.
Jag kan redan hälsa den SEO:aren att hans ranking på min lista är typ på sidan tre idag. Han började lite mysigt med att ringa och vara söt men så är det en fredagkväll och en stressad H som dessutom har sovit dåligt under veckan är INTE på topp i det jag nyss beskrivit. Men han kan ju vara bra på något annat ikväll...som att sova och det hoppas jag gynnar mig så han toppar listan imorgon.
Jag ville ha lite fredagsmysprat och höra lite avslappnat och seriöst att han
hemskt gärna skulle vilja sova sked med mig eller något liknande i en mysig kärleksfull ton.
Men ikväll fick jag nöja mig med ett snabbt samtal som jag dessutom fick dela med någon annan.
Och så kan det bli ibland. I ett distansförhållande.
Jag lovar att rider ni ut stormen så ger ett distansförhålllande en stark grund att bygga på. Grundstenarna i förhållandet är solid murade och inga små stormar kan riva den muren som har kittats under en lång tid med tydlig kommunikation massor av övertydlig kärlek och att jobba mot det gemensamma målet.

Att ge och ta i balans. Var lyhörd. Var ödmjuk och ge tid och visa sin stora kärlek att den är "the one and only". Dessa komponenter gäller inte bara distansförhållanden såklart. I alla kärleksförhållanden. Kärleken dör till slut ut om den inte vattnas. Så geeeee och älska och njut av ert liv!

Imorgon ska jag på utflykt.

Lycka till!
Kram Anna

Vardag när den är som bäst

Jag är, som alla ni som känner mig redan vet, en person som funderar mycket, en känslomänniska och reflekterar över livet och det som händer runtom mig.

Jag funderar ofta och mycket och det är både till fördel men även till nackdel för mig.

Många gånger har jag önskat att slippa tänka på allt men får väl inse att det är jag.

Me.

Igår vad det en mycket speciell dag i mitt och H:s liv.

Det var två år sedan jag träffade H.

En dag att insupa, andas in och jag kände en stor tacksamhet att vi, trots vårt distansförhållande, kunde tillbringa dagen tillsammans och det bästa av allt var att vi faktiskt passerade stället vi träffades på och kunde gå in där och allt kom tillbaka till mig. 

Fick en stor kyss på hotellet där vi träffades för två år sedan! 

Underbart.
Vi berättade för hotellpersonalen orsaken till varför vi kom in och bara gick runt och återupplevde gamla minne med en fånig glad min och de bjöd oss på kaffe.

Det var det bästa på hela dagen att få uppleva det med honom igen. 

Hade gärna stannat kvar på hotellet och Falun men igår ville ödet annat.

Vi satt i bilen i stort sett hela dagen. Men tillsammans.

Jag tittade på honom när han sov och kände en stor värme i hela min kropp och tänkte att jag skulle tänka på fem olika egenskaper som jag älskar honom för. Det var inte svårt. Tvärtom så räckte de inte till att få hela bilden av honom.

Min älskade.

Medan han sov genom vårt svenska landskap så funderade jag vidare på livet och hur det är och hur jag längtar efter vår framtid.

Det är något som jag verkligen drömmer om och planerar inför samtidigt så är nuet med H så underbart så jag tappar fokus från planeringen då vi kanske inte har samma fokus på det.

Jag funderade på hur livet skulle sett ut om våra vägar inte korsats.

För två år sedan.
Är så tacksam och lycklig för att det blev så!
Jag älskar honom!

Idag kom kraften åter till mig då jag fick ta tag i saker som snurrat runt och inte fått grepp om.
Saker som handlar om vår framtid och jag känner att jag får sån energi när jag får ta tag i saker efter att H också gett mig mandat till det såklart! Det skulle gett mig lika mycket kraft om H tagit tag i det men nu har han fullt upp med sitt jobb och jag har ju sportlov och behöver lite meningsfulla uppgifter...haha! Jag tycker om handlingskraft som leder framåt.
Det är alltid så för mig att innan jag vet något, när allt är förvirrat så tar det energi och jag vet inte hur jag ska gå vidare...det bara står och stampar. Jag vill så mycket men jag vill ju ha med mig H, i just detta fall, och när vi då hade pratat om det hela och jag ÄNTLIGEN fick ta tag i de lösa trådarna så får jag en stark energi och fylls av handlingskraft!
Den känslan ligger på topp 10 över de bästa känslorna jag vet.

Det känns lyxigt att få tillbringa vardagen här med H och det känns skönt att sitta här i samma rum som honom när han är inne i sitt jobb och jag sitter här och surfar runt lite på inredning och allt vad det är.
Känslan av att veta att senare ska jag få krypa tätt intill honom... vi ska sova tillsammans och jag ska få känna hans doft och varma kropp tätt intill min. Höra hans tunga andning, höra hur han pratar i sömnen och svara honom i halvdvala och få sova sked.
Bland det bästa som finns.
En vardag.
Precis som om vi levde ihop varje dag.
En helt vanlig vardag hos A och H liksom...underbart!

Ha en skön kväll!
Kram Anna

One of these days

Dessa dagar när vilka hemska saker som helst kan regna ner över en utan att det påverkar en själsligen så speciellt mycket.
En sån dag är det idag.
Glad, viljestark och full av liv!

Vaknade och kände i hela kroppen att jag var stark.
Självkänslan var på topp helt enkelt.
Känslan av att livet leker och att livet är fullt av ouppfyllda drömmar som bara väntar på att levas...och jag har startat det livet.
Underverk.
Underbar.
Kanske hade jag drömt något stärkande eller kanske var det något i vattnet som jag intog på morgonen direkt när jag vaknade som gjorde mig stark?

Många var dagens intryck. Några av dem roligare än andra men de roliga kanske stärkte mig ännu mer för att klara av att ta emot andra mindre givande budskap. En,  av mina många olika bra och mindre bra förmågor, är att jag alltid på något sätt lyckas lyssna på mina medmänniskor och sätta mig in  i andras situation vilket kan vara bra men vid några tillfällen har jag känt att jag borde nog tagit ett kliv tillbaka för det kryper in i mig.

Att ge och ta i balans.

Det vore bra om jag någon gång i hela mitt 47- åriga liv kunde lära mig det!

Men idag spelar det ingen roll för idag är det en av de dagarna när jag har kraft och styrka att klara det mesta. Det som borde påverka mig liksom rinner av mig bara.
Jag lägger det utanför mig och går igenom det.
Den känslan är så oerhörd skön.

För jag tänker att det spelar ingen roll.
Idag.

Jag vet vad jag vill och känner och det är så starkt att ingen kan bryta ner det.
Kärlekens kraft är stor.

Men fortfarande gäller att ge och ta i balans.

Idag tog jag också bort gamla slitna fotspår från förr. Raderade. Gone. Det kändes bra. Jag hade inte reflekterat över dem men fick hjälp med att få upp ögonen för det och det var så bra att jag blev uppmärksammad på det för jag har inte tänkt på det och det var självklart...eftersom jag lever efter devisen:
Som du själv vill bli behandlad ska du också behandla andra.

Sen har det varit mycket från förr idag.
Bort med det och blicka framåt.
Jag orkar inte lägga energi på det som varit.
Jag vill se framtid.
Jag vill se handlingskraft.

Jag är den jag är.
Jag vill bli älskad villkorslöst.
Jag vill känna det i handling, ord och i hela min kropp.
Jag vill ge allt det jag känner inom mig tillbaka.

Jag avslutar med Josefine Nilssons fina textrad som säger så mycket:

Se fjärlisvinges slag

i alla himmlar fara

se alla ögon

blinka stjärneljus

låt livet komma nära

se mig för här är jag

min ENDA längtan nu och här

älska mig för den jag är

Min ända längtan nu och här

älska mig för den jag är

Love and peace,

Anna

Skottdagen

Då var då den speciella dagen här igen...den återkommer vart fjärde år och vi får då en extra dag!
En extra dag att leva, andas och tillbringa här på jorden.
Vad har jag då gjort för spännande nyttiga och tänkvärda kloka saker för att ta reda på ett extra dygn?

Hm...låt mig tänka...under min jobbardag har jag varit effektiv, känt mitt kall och kan känna mig nöjd med dagen.
Jag fick höra min älskade dotters röst glatt i mitt öra...vilket värmer. Hon gick i Stockholm och tittade lite. Jag önskar att jag vore där med henne och strosade runt och mös. Känner faktiskt en sån där Stockholms-längtan som jag får då och då.
Stannade till på affären och handlade lite inför middagen. Hem och la ner min själ på att göra goda hemlagade fiskpinnar på torsk åt min son, som inte direkt älskar fisk, men jag passar dock på när han ber om att få hemlagade fiskpinnar! En mysig middagsstund med lite vardagligt småprat om dagen och andra betänkligheter en mamma kan ha kring sina barn.
Älskade H pratade jag med också. Hans varma stämma ger glädje.
Sen samlade jag all kraft och tog fram den där plastfickan, den där lite halvfulla, med månadens räkningar. Hm...inte så roligt alls med tanke på att jag varit tjänstledig 5 dagar denna månad. Riktigt illa faktiskt. Suck.
Då ringde min mamma.Min älskade mamma. Som är sjuk. Inte influensa eller så utan riktigt sjuk.
Hon kvittrade på och var på glatt humör och så frågade jag henne hur det var så sa hon att det var så bra förutom att hon hade varit vaken inatt och kräkts hela natten. Då kändes mina ekonomiska besvärligheter inte lika allvarliga. Älskade mamma.

Kvällen i övrigt tillbringades på den sociala arenan facebook, Instagram och lite annat smått och gott en ensam kvinna i sina bästa år surfar runt på en ensam kväll som denna.
Kom till insikt att mitt liv rymmer egentligen så många drömmar och ibland vill jag bara ha möjlighet att följa mina drömmar och bara göra dem!
Så tills dess att jag kan det så ska jag drömma i min sömn och vem vet kanske några av dem går i uppfyllelse?

Sen en sista kommentar kring denna dag.
Kvinnans friardag. Jag tänker inte vara den som friar. Jag tror på den stenåldersvisa jägaråldern då männen jagade så jag tänker inte jaga! Jag tänker låta mig bli fångad på det mest romantiska sätt av en man som visar sin kraftfullhet och styrka och har siktet ställt på att fånga mig och har lagt ner sina gamla byten från nutidens jaktmarker såsom facebook, instagram och allt vad det kan vara!
Tills dess är jag svårfångad...lycka till på de sälla jaktmarkerna!

Godnatt och sov så gott
Kram Anna

Linser på nätet

Jag vet inte hur många år jag har haft linser nu men jag kommer så väl ihåg första gången jag skulle besöka optikern i min hembygd.
Det var inte en självklarhet att ha linser på den tiden men jag gick i högstadiet och hade svårt att läsa det som stod på tavlan i skolan så insåg att det var dags.
Jag spelade också fotboll och på den tiden så fanns det att välja mellan sk "hårda" eller " mjuka" linser. Den hårda linsen skulle tydligen vara bra när man spelade fotboll...fråga mig inte varför för om jag skulle ha använt den så skulle jag förmodligen gråtit mig genom träningarna och matcherna!

Jag kom till optikern och han ville att jag skulle prova en hård och en mjuk lins i vardera öga. Det gjorde så ont med den hårda linsen så valde jag med en fast beslutsamhet den mjuka linsen!
Och på den vägen är det.
Jag är så tacksam för linsens påfund och den har underlättat mitt liv så mycket.
Jag har provat endagarslinser, tvåveckorslinser, månadslinser och även färgade linser i en ganska knallblå färg. Det var så att jag nästan inte vågade titta folk i ögonen ett tag så jag bytte ganska snabbt till ofärgade igen. Men det är ungefär som det går till i en tonårings liv...färga håret i olika kulörer eller byta ögonfärg...en del i en tonårings vardag!
Idag använder jag månadslinser som jag kan sitta i medans jag sover om jag vill.

Fördelen när man kommer i min ålder är att allt blir faktiskt mycket enklare på ett sätt.
De kraven jag har på det jag köper och behöver är att det ska vara lättillgängligt, praktiskt och användbart...gärna billigt också men med god kvalitet.

Så idag när jag beställer linser så går jag in på lensia.se och klickar i mina månadslinser, får dem i brevlådan och jobbet är gjort! Det fungerar väldigt bra.
Fantastiskt tidseffektivt, praktiskt och det håller en god kvalitet!

Det finns en antal sidor på nätet där man kan hitta linser men jag har hittat min sida och är nöjd med den.

Med hopp om att ständigt vara klarsynt!
Kram Anna