I dag är det en sak som tynger mitt hjärta. Jag blir upprörd i stunden men sen sjunker det in och jag känner att jag gör så gott jag kan i det som tynger mig. Men det känns tungt och jag blir ledsen över hela den situationen. Jag kan inte påverka mer känner jag.
Jag är förkyld så jag är hemma från jobbet så jag ska vila och försöka landa. Livet har sina utmaningar och jag hoppas att just denna utmaning kommer att rätta till sig och bli bra. För hoppet finns alltid, konstigt nog. Jag kanske tappar hoppet i vissa korta stunder men sen kommer det tillbaka och växer sig starkt.
Jag fungerar så i det jobbiga att jag blir ledsen och frustrerad och vill bara gå in i mig själv. Efter en stund, som kan vara i ngn timme eller upp till ngn dag, så får jag kraft att ta tag i det som gör mig bekymrad. Min hjärna famlar efter en lösning så att man kan gå vidare. Det är ganska skönt att ha lärt känna sig själv så att jag vet att jag fungerar så.
Men först gå ner mig lite. Så nu är jag där...nere.
Det är iallafall skönt att skriva ut lite av frustrationen även om jag inte vill utelämna vad eller vem det gäller då det är väldigt personligt.
Jag hoppas att ni är i en bra-dag-fas och att livet är uppåt och härligt!
Om ni skulle vara i en liknande situation som mig i dag så ta hand om er.
Var snälla mot er själva för det är alldeles för lätt att döma sig själv, känna sig totalt misslyckad, och känna sig dömd från sin omgivning och tycka att man är urusel. Men jag gör så gott jag kan.
Kram Anna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar